Imorgon bär det av till Stockholm, en hel helg med bara Body Combat kan det bli bättre tror knappast det! Det enda som känns jobbigt är det att jag ska bo hemma hos min sambos bror och hans sambo. Känns lite som att jag tränger mig på speciellt nu när de håller på att flytta, som tur är så kommer jag att vara på kursen största delen av tiden. Hoppas verkligen inte att jag tränger mig på eller att jag är allt för mycket i vägen för dem. Det är dock väldigt snällt av dem att låta mig bo hemma hos dem!
Imorse gjorde jag något som jag inte har gjort på väldigt, väldigt länge, jag struntade i min morgonpromenad. Som jag skrev igår har jag fått lite ont i mitt ena smalben så jag, eller rättare sagt min sambo, tyckte att jag skulle ta det lugnt idag eftersom att jag ska till Stockholm i helgen för att gå en utbildning. Kändes väldigt konstigt att få ligga kvar i sängen men kunde jag sova, nej det kunde jag inte vaknade strax innan klockan 6. Fan va trött jag är på att inte kunna sova ut ordentligt!
Blev i alla fall ett styrkepass innan jobbet. Var dock inte allt för sugen på det, på med träningskläderna och efter många om och men så kom jag tillsist iväg, solen tittade fram en liten stund, härligt! Dagens pass bestod av rygg, biceps å lite mage. Körde ganska tunga övningar idag, i alla fall tycker jag det. Körde dessa övningar;
1) Rodd
2) Arm curl i maskin, en arm i taget
3) Liggande på mage på en bänk ,armlyft åt sidan
4) Arm curl med rak stång i cable cross
5) Reversed peck deck i maskin
6) Arm curl, sittandes på en bänk armbåge mot knä
7) Chins, breda
8) Korsrygg, ryggresning i maskin
9) Mage
Dagens lunch och middag blev wokgrönsaker med makrill och wokgrönsaker med tonfisk och minikeso. Enkelt men väldigt gott! Blev även en hel del frukt under dagen hade nämligen fått massor med mumsiga frukter till jobbet så det var bara att äta.
Dags att ta en snabb dusch innan jag packar ihop mina saker inför morgondagen!
onsdag, juni 27, 2007
tisdag, juni 26, 2007
Träningsdag!
Dagen började med morgonpromenad ute i det mycket gråa, trista och disiga vädret. Inget höjdar väder att behöva starta dag med. Precis som övriga morgnar när jag börjar tidigt (7.00) ringde klockan 03.20 men idag var det nära att jag bangade, hade så himla ont i mina smalben. Promenaden var en utav de värsta jag varit med om vet inte riktigt vad som hände, det kändes bra ibörjan men efter ungefär halva promenaden jag fick fruktansvärt ont i vänster smalben. Verkligen ont, ont, så ont att jag inte visste riktigt hur jag skulle ta mig hem. Efter mycket kämpande kom jag tillslut hem, rundan som normalt brukar ta mig ca 90 minuter tog mig idag 100 minuter. Åt min kära gröt, smälte maten en stund innan jag cyklade iväg till jobbet. Fasen va trött jag är på jobbet härligt att det snart är över inte så lång tid kvar. Det är inte fysiskt jobbigt utan psykiskt påfrestande man är helt slut när man kommer hem. Man känner inte för något man vill bara dra något gammalt över sig och stanna där.
Igår körde jag ben, ett riktigt tufft pass, innan det var dags att hoppa upp på cykeln för att ta sig till jobbet. Försöker verkligen pressa mig själv så mycket jag bara kan, är dock lite svårt i vissa övningar där jag verkligen känner att jag skulle behöva ha lite hjälp. Men jag kämpar på vill inte tappa för mycket under sommaren och då gäller det att ligga i!
Idag var det bröst, axlar, triceps å mage som gällde. Cyklade direkt till gymmet efter jobbet, åker jag hem emellan är risken stor, väldigt stor, att jag inte kommer iväg. Blir väldigt trött och slö när jag kommer hem så det är absolut ingen bra idé. Passet gick jäkligt bra, är riktigt nöjd så nu känns det bra. Om jag vill kan jag nu ta det lugnt resten av dagen med gott samvete, men om jag känner mig själv så tror jag inte att det kommer hända.
Alldeles riktigt så blev det inte en lugn kväll utan ett Step pass klockan 19.00. Det var inte igår jag gick på ett sådant pass, inte det roligaste men helt okej. Kände mig inte ens trött efteråt hade kunnat köra på ett bra tag till, hade antagligen blivit väldigt uttråkad efter ett tag det var inte direkt svår koreografi.
Känns bra att motivationen börjar komma tillbaka och att ångesten efter midsommarhelgen börjar lägga sig. Vågar definitivt inte ställa mig på vågen efter denna helg får vänta ett tag så att jag får komma tillbaka till mitt gamla jag. Kommer nu att vara betydligt hårdare mot mig själv gällande kosten och det blir INGET FUSKANDE!
Har dock inte riktigt bestämt mig för hur jag ska göra med mina älskade ”ätardagar”. Jag kommer eventuellt att unna mig något smarrigt på lördagarna men det blir definitivt inget frossande hela dagen. Vill inte behöva gå omkring och hela tiden tänka på vad jag ska unna mig på denna lilla ”ätardag”. Samtidigt skulle det nog vara klokt att försöka komma bort från dessa så kallade ätardagar. Brukar ofta sluta med att när väl lördagen kommer trycker man i sig lite väl mycket godsaker, man äter helt enkelt tills det känns som att magen kommer att spricka. Därefter blir man ”sockerbakis” hela söndagen och man känner sig bara äcklig över att ha tryckt i sig allt som man gjort. Är det värt det? Nej det är det verkligen inte! Ska jag tillåta mig själv att unna mig något på en lördag ska jag verkligen njuta av det. Inte bara äta för att jag ”får”. Nu gäller det bara att klara av att ändra sitt eget tänkande. Ska kämpa för att ändra på det.
Igår körde jag ben, ett riktigt tufft pass, innan det var dags att hoppa upp på cykeln för att ta sig till jobbet. Försöker verkligen pressa mig själv så mycket jag bara kan, är dock lite svårt i vissa övningar där jag verkligen känner att jag skulle behöva ha lite hjälp. Men jag kämpar på vill inte tappa för mycket under sommaren och då gäller det att ligga i!
Idag var det bröst, axlar, triceps å mage som gällde. Cyklade direkt till gymmet efter jobbet, åker jag hem emellan är risken stor, väldigt stor, att jag inte kommer iväg. Blir väldigt trött och slö när jag kommer hem så det är absolut ingen bra idé. Passet gick jäkligt bra, är riktigt nöjd så nu känns det bra. Om jag vill kan jag nu ta det lugnt resten av dagen med gott samvete, men om jag känner mig själv så tror jag inte att det kommer hända.
Alldeles riktigt så blev det inte en lugn kväll utan ett Step pass klockan 19.00. Det var inte igår jag gick på ett sådant pass, inte det roligaste men helt okej. Kände mig inte ens trött efteråt hade kunnat köra på ett bra tag till, hade antagligen blivit väldigt uttråkad efter ett tag det var inte direkt svår koreografi.
Känns bra att motivationen börjar komma tillbaka och att ångesten efter midsommarhelgen börjar lägga sig. Vågar definitivt inte ställa mig på vågen efter denna helg får vänta ett tag så att jag får komma tillbaka till mitt gamla jag. Kommer nu att vara betydligt hårdare mot mig själv gällande kosten och det blir INGET FUSKANDE!
Har dock inte riktigt bestämt mig för hur jag ska göra med mina älskade ”ätardagar”. Jag kommer eventuellt att unna mig något smarrigt på lördagarna men det blir definitivt inget frossande hela dagen. Vill inte behöva gå omkring och hela tiden tänka på vad jag ska unna mig på denna lilla ”ätardag”. Samtidigt skulle det nog vara klokt att försöka komma bort från dessa så kallade ätardagar. Brukar ofta sluta med att när väl lördagen kommer trycker man i sig lite väl mycket godsaker, man äter helt enkelt tills det känns som att magen kommer att spricka. Därefter blir man ”sockerbakis” hela söndagen och man känner sig bara äcklig över att ha tryckt i sig allt som man gjort. Är det värt det? Nej det är det verkligen inte! Ska jag tillåta mig själv att unna mig något på en lördag ska jag verkligen njuta av det. Inte bara äta för att jag ”får”. Nu gäller det bara att klara av att ändra sitt eget tänkande. Ska kämpa för att ändra på det.
måndag, juni 25, 2007
Tillbaka till vardagen:-)
Äntligen är det vardag igen! Helgen har verkligen varit helt underbar, förutom vädret, med midsommarfirande tillsammans med min älskling, men jag måste nog ändå erkänna att det är jäkligt skönt att det är över. Blev en hel del mat som jag egentligen inte borde ha stoppat i mig men, men det är bara att ta tag i sig själv igen. Tyvärr reagerar min kropp direkt när jag stoppar i mig för mycket godsaker, jag får ont i hela kroppen och det gör ont när någon rör mig, magen den reagerar den också jag brukar få ett ordentligt magknip. Som om detta inte var tillräckligt går jag lätt upp ett par kilo och det brukar ta ett par dagar innan jag kommer tillbaka till min normalvikt. Vill nu inget hellre än att återgå till mina gamla rutiner igen!
Körde Body Pump igår och det kändes helt okej, känns ju inte som att jag bygger några muskler men mjölksyra det får jag. Är nog bra med lite variation är väldigt lätt att man fastnar i ett särskilt mönster, upprepar samma övningar, samma antal rep och set. Det bästa är nog ändå att variera sig.
Idag blev det 95 minuter morgonpromenad. Kändes betydligt bättre idag än vad det gjorde igår. Idag fick jag upp ett bra tempo och ett ganska bra flyt men vet att det kan kännas bättre. Mycket beror nog på att jag känner mig lite ”äcklig” efter helgens frosseri, hoppas att det ska kännas bättre nu när jag börjar äta som vanligt igen. Hoppas, hoppas, vill ju inte känna mig som en valross när jag besöker stranden.
Körde Body Pump igår och det kändes helt okej, känns ju inte som att jag bygger några muskler men mjölksyra det får jag. Är nog bra med lite variation är väldigt lätt att man fastnar i ett särskilt mönster, upprepar samma övningar, samma antal rep och set. Det bästa är nog ändå att variera sig.
Idag blev det 95 minuter morgonpromenad. Kändes betydligt bättre idag än vad det gjorde igår. Idag fick jag upp ett bra tempo och ett ganska bra flyt men vet att det kan kännas bättre. Mycket beror nog på att jag känner mig lite ”äcklig” efter helgens frosseri, hoppas att det ska kännas bättre nu när jag börjar äta som vanligt igen. Hoppas, hoppas, vill ju inte känna mig som en valross när jag besöker stranden.
söndag, juni 24, 2007
Midsommar
Dags att uppdatera lite!
Då var midsommarhelgen snart förbi. Har tagit det riktigt lugnt under midsommarhelgen. Midsommarafton firade jag och min älskling i min mammas hus tillsammans med en utav hans kompisar, en mycket trevlig prick. Helt underbart skönt, vi tog det bara lugnt och grillade lite kyckling som vi åt tillsammans med färskpotatis och en mango- chili sås, väldigt smarrigt. Men det kunde ha slutat illa vi fick först inte igång grillen, den ville inte ta sig. Kolen måste ha legat och blivit fuktig eller nått i den stilen men efter ”en skvätt” tändvätska, grannarna trodde säkert att det brann på våran balkong, så tog den sig. Till efterrätt blev det de traditionella jordgubbarna och Daimtårta som min kära mamma hade bakat.
Hade väl önskat att vädret hade varit bättre så att vi hade kunnat sitta ute men det gick inte, så det blev till att sitta inne men det var mysigt det också. Tyvärr fanns det inte så mycket annat man kunde göra med tanke på det underbara midsommarvädret vi hade, regnet öste ner från morgonen till sent på kvällen. Jag tror inte att det var en sekunds uppehåll. Är det inte typiskt midsommarväder? Trots det dåliga vädret hade vi en supertrevlig kväll i gott sällskap.
Lördag blev inte mycket bättre den, samma väder idag igen, regn, regn och åter regn, typiskt när man är ledig och vill att det ska vara fint väder så att man kan sola, bada och ha det skönt. Vaknade, för en gångs skull, sent strax innan 10 klev vi upp, tog det lugnt åt frukost i lugn och ro innan vi åkte hem till hans föräldrar och slappade där istället. Trodde aldrig att dagen skulle ta slut den gick såååååå långsamt eftersom att det regnade fanns det inte mycket att göra. Vi ville åka inlines, vi har en grym inlinesbana att åka på men det är inte så roligt när det är blött. Jag var riktigt rastlös och väldigt uttråkad det enda positiva var att jag i alla fall fick spendera dagen med min älskling. Har varit helt underbart att få vara med honom igen, visste att jag saknade honom men inte att jag saknade honom så otroligt mycket.
När man bor ihop och träffas varje dag så värdesätter man inte tiden man får med varandra på samma sätt, man tar varandra för givet. Hemma i Lund blir jag ofta lättirriterad och grinig över helt värdelösa småsaker och tar ut min frustration över honom men det ska jag sluta med, försöka i alla fall. Att vara ifrån honom har gett mig lite perspektiv på saker och ting, speciellt rörande vårt förhållande, hur jag vill ha det och mitt sätt att behandla/agera mot honom. Förstår inte att jag inte har tänkt på detta innan, men bättre sent än aldrig.
Som jag har berättat tidigare så känner jag mig väldigt osäker på honom men nu har jag kommit fram till att det är ju egentligen inte hans fel, utan det är mitt eget fel att jag känner så. Hur lätt kan det vara att leva ihop med en person som är som en vandrande ”bomb”, redo att explodera när som helst? Tänkte på om det var ombytta roller, fy f-n säger jag bara, snacka om jobbigt att hela tiden behöva ”tassa på tå”, att aldrig riktigt veta vilket humör personen är på. Nä detta beteende måste jag verkligen sluta upp med innan min underbara sambo tröttnar på mig! Förstår inte riktigt hur han har stått ut med mig så länge som han gjort, f-n vad jag älskar honom.
Någon om detta, midsommar helgen har varit ur ätandesynpunkt jäkligt dålig. Vet inte varför men jag har proppat i mig den ena sötsaken efter den andra, det har inte funnits någon bott i mig. Men nu är det slut med det, mår riktigt dåligt över att jag inte har kunnat stå emot, att jag har varit så svag men gjort är gjort så nu är det bara att ta nya tag. Gissa om det blir hårdträning, nyttig mat och ABSOLUT inga sötsaker till veckan som kommer. Jag har nog stoppat i mig onyttigheter för flera månader framöver.
Söndag; Imorse tog jag tag i mig själv igen och gav mig ut på en morgonpromenad, 90 plågsamma minuter. Ingenting, ABSOLUT INGENTING STÄMDE FÖR MIG! Kändes som att jag inte fick upp någon riktig värme i kroppen vilket gjorde att jag kände mig stel, kunde inte riktigt ta ut stegen utan det kändes mer som att jag haltade fram, en riktigt jobbig promenad, tur att jag inte hade mina viktmanschetter på mig, men jag kämpade på. Väl hemma igen var det gott att få stoppa i sig en härlig grötfrukost, tyvärr hade jag ingen frukt hemma så det fick gå utan men det var verkligen inte lika gott så det blir till att införskaffa lite frukt så jag har tills imorgon.
Kvällen kommer att bli lugn har ingen direkt energi för att göra något annat. Min energi den försvann när min sambo åkte tillbaka till Lund, men lite träning så är den snart tillbaka. Nu är det bara 3 veckor kvar tills han kommer hit igen och denna gång kommer vi att få hela 4 veckor tillsammansJ Körde ett Body Pump pass på kvällen gick si så där men jag kämpade mig igenom passet. Är inte så jätte förtjust i detta pass men kan tycka att det är okej att köra det någon gång då och då. Nu ska jag ta och hoppa in i duschen sedan är det dags att äta igen har inte gjort annat under hela helgen. Vilken helg!
Då var midsommarhelgen snart förbi. Har tagit det riktigt lugnt under midsommarhelgen. Midsommarafton firade jag och min älskling i min mammas hus tillsammans med en utav hans kompisar, en mycket trevlig prick. Helt underbart skönt, vi tog det bara lugnt och grillade lite kyckling som vi åt tillsammans med färskpotatis och en mango- chili sås, väldigt smarrigt. Men det kunde ha slutat illa vi fick först inte igång grillen, den ville inte ta sig. Kolen måste ha legat och blivit fuktig eller nått i den stilen men efter ”en skvätt” tändvätska, grannarna trodde säkert att det brann på våran balkong, så tog den sig. Till efterrätt blev det de traditionella jordgubbarna och Daimtårta som min kära mamma hade bakat.
Hade väl önskat att vädret hade varit bättre så att vi hade kunnat sitta ute men det gick inte, så det blev till att sitta inne men det var mysigt det också. Tyvärr fanns det inte så mycket annat man kunde göra med tanke på det underbara midsommarvädret vi hade, regnet öste ner från morgonen till sent på kvällen. Jag tror inte att det var en sekunds uppehåll. Är det inte typiskt midsommarväder? Trots det dåliga vädret hade vi en supertrevlig kväll i gott sällskap.
Lördag blev inte mycket bättre den, samma väder idag igen, regn, regn och åter regn, typiskt när man är ledig och vill att det ska vara fint väder så att man kan sola, bada och ha det skönt. Vaknade, för en gångs skull, sent strax innan 10 klev vi upp, tog det lugnt åt frukost i lugn och ro innan vi åkte hem till hans föräldrar och slappade där istället. Trodde aldrig att dagen skulle ta slut den gick såååååå långsamt eftersom att det regnade fanns det inte mycket att göra. Vi ville åka inlines, vi har en grym inlinesbana att åka på men det är inte så roligt när det är blött. Jag var riktigt rastlös och väldigt uttråkad det enda positiva var att jag i alla fall fick spendera dagen med min älskling. Har varit helt underbart att få vara med honom igen, visste att jag saknade honom men inte att jag saknade honom så otroligt mycket.
När man bor ihop och träffas varje dag så värdesätter man inte tiden man får med varandra på samma sätt, man tar varandra för givet. Hemma i Lund blir jag ofta lättirriterad och grinig över helt värdelösa småsaker och tar ut min frustration över honom men det ska jag sluta med, försöka i alla fall. Att vara ifrån honom har gett mig lite perspektiv på saker och ting, speciellt rörande vårt förhållande, hur jag vill ha det och mitt sätt att behandla/agera mot honom. Förstår inte att jag inte har tänkt på detta innan, men bättre sent än aldrig.
Som jag har berättat tidigare så känner jag mig väldigt osäker på honom men nu har jag kommit fram till att det är ju egentligen inte hans fel, utan det är mitt eget fel att jag känner så. Hur lätt kan det vara att leva ihop med en person som är som en vandrande ”bomb”, redo att explodera när som helst? Tänkte på om det var ombytta roller, fy f-n säger jag bara, snacka om jobbigt att hela tiden behöva ”tassa på tå”, att aldrig riktigt veta vilket humör personen är på. Nä detta beteende måste jag verkligen sluta upp med innan min underbara sambo tröttnar på mig! Förstår inte riktigt hur han har stått ut med mig så länge som han gjort, f-n vad jag älskar honom.
Någon om detta, midsommar helgen har varit ur ätandesynpunkt jäkligt dålig. Vet inte varför men jag har proppat i mig den ena sötsaken efter den andra, det har inte funnits någon bott i mig. Men nu är det slut med det, mår riktigt dåligt över att jag inte har kunnat stå emot, att jag har varit så svag men gjort är gjort så nu är det bara att ta nya tag. Gissa om det blir hårdträning, nyttig mat och ABSOLUT inga sötsaker till veckan som kommer. Jag har nog stoppat i mig onyttigheter för flera månader framöver.
Söndag; Imorse tog jag tag i mig själv igen och gav mig ut på en morgonpromenad, 90 plågsamma minuter. Ingenting, ABSOLUT INGENTING STÄMDE FÖR MIG! Kändes som att jag inte fick upp någon riktig värme i kroppen vilket gjorde att jag kände mig stel, kunde inte riktigt ta ut stegen utan det kändes mer som att jag haltade fram, en riktigt jobbig promenad, tur att jag inte hade mina viktmanschetter på mig, men jag kämpade på. Väl hemma igen var det gott att få stoppa i sig en härlig grötfrukost, tyvärr hade jag ingen frukt hemma så det fick gå utan men det var verkligen inte lika gott så det blir till att införskaffa lite frukt så jag har tills imorgon.
Kvällen kommer att bli lugn har ingen direkt energi för att göra något annat. Min energi den försvann när min sambo åkte tillbaka till Lund, men lite träning så är den snart tillbaka. Nu är det bara 3 veckor kvar tills han kommer hit igen och denna gång kommer vi att få hela 4 veckor tillsammansJ Körde ett Body Pump pass på kvällen gick si så där men jag kämpade mig igenom passet. Är inte så jätte förtjust i detta pass men kan tycka att det är okej att köra det någon gång då och då. Nu ska jag ta och hoppa in i duschen sedan är det dags att äta igen har inte gjort annat under hela helgen. Vilken helg!
torsdag, juni 21, 2007
Bara att kämpa på!
Fick till ett hyfsat pass på gymmet igår, bröst, axlar, triceps och lite mage. Kände mig ganska seg ibörjan, åkte direkt ifrån jobbet men efter ett par övningar kände jag hur energin började smyga sig på. Kände att jag fick kontakt med ”rätt” muskler, har annars en tendens till att känna i ”fel” muskler så därför har jag börjat att tänka på detta och kände igår i ”rätt” muskler. Skön känsla!
När jag vaknade imorse var det alldeles grått och trist ute. Jag som verkligen hade sett fram emot en härlig morgonpromenad ute i skolskenet, men så blev det inte. Kände verkligen inte för att gå upp så jag låg kvar och segade mig en liten stund innan jag tog tag i mig själv och masade mig upp. En morgonpromenad kändes inte det minsta lockande i detta väder. När jag känner på detta sätt brukar jag intala mig själv att det räcker med en kort promenad, det är ju inte jobbigt. Gick jäkligt trögt ibörjan innan jag fick upp värmen i kroppen så trögt att jag var nära att ge upp men gjorde inte det :-). När väl värmen kom gick det j-vligt lätt så det blev ingen kort promenad utan hela 95 minuter, dock utan mina älskade vikter men jag är extremt nöjd med tanke på hur morgonen startade. Tyvärr kom regnet mitt under promenaden men det gjorde inte så mycket det var faktiskt rätt så skönt, lite avsvalkande.
Väl hemma var det dags för det bästa nämligen min härliga grötfrukost. Det är så jäkla gott att äta frukost efter promenaden på något konstigt sätt så smakar den betydligt bättre. Tog en snabb dusch innan jag fixade iordning dagens matlådor till jobbet ska jobba kväll så då krävs det några. Hann även med ett styrkepass innan jobbet, rygg å biceps stod på schemat. Tyvärr var jag idag på gymmet vid fel tidpunkt, vilket ledde till ett stort irritationsmoment, gymmet kryllade av pensionärer som tog upp en massa plats höll på att bli tokig! Det är verkligen jätte bra att de vill träna och hålla igång men inte när jag är där då är de bara ivägen. De har ju hela dagen på sig att träna så de strosar liksom bara runt, sätter i en maskin, tar en bänk, kör lite tar sedan kaffepaus för att snacka lite med varandra. Aaahhh jag blir tokig…..herregud! Där var jag och försökte träna lite själv, försökte ta i så mycket jag bara kan utan min träningspartner, med alla pensionärer irrandes omkring mig. Inte det lättaste att fokusera på sin egen träning men jag tycker att jag lyckades fokusera rätt så bra ändå.
Jobbet idag var helt hysteriskt. Jobbar som sagt med dementa människor som inte alltid förstår varför de är där, vissa tror bara att de är på besök och ska få åka hem medan andra pratar väldigt mycket om sina föräldrar, hur längesen det var de såg dem osv. Idag hade de haft det körigt redan från morgonen en utav de boende hade levt rulla hela natten och fortsatte sedan under dagen och tyvärr ända in på kvällen så det blev ingen lugn kväll idag inte men det gjorde inte så mycket det fick tiden att gå relativt snabbt. Men det var jäkligt skönt att få komma hem och bara slappa framför TV:n.
Nu på kvällen kom även min älskling till Karlstad, vi ska fira midsommar tillsammans men vi har inte planerat något än så vi får se vad som händer, beror mycket på hur vädret ser ut i morgon.
När jag vaknade imorse var det alldeles grått och trist ute. Jag som verkligen hade sett fram emot en härlig morgonpromenad ute i skolskenet, men så blev det inte. Kände verkligen inte för att gå upp så jag låg kvar och segade mig en liten stund innan jag tog tag i mig själv och masade mig upp. En morgonpromenad kändes inte det minsta lockande i detta väder. När jag känner på detta sätt brukar jag intala mig själv att det räcker med en kort promenad, det är ju inte jobbigt. Gick jäkligt trögt ibörjan innan jag fick upp värmen i kroppen så trögt att jag var nära att ge upp men gjorde inte det :-). När väl värmen kom gick det j-vligt lätt så det blev ingen kort promenad utan hela 95 minuter, dock utan mina älskade vikter men jag är extremt nöjd med tanke på hur morgonen startade. Tyvärr kom regnet mitt under promenaden men det gjorde inte så mycket det var faktiskt rätt så skönt, lite avsvalkande.
Väl hemma var det dags för det bästa nämligen min härliga grötfrukost. Det är så jäkla gott att äta frukost efter promenaden på något konstigt sätt så smakar den betydligt bättre. Tog en snabb dusch innan jag fixade iordning dagens matlådor till jobbet ska jobba kväll så då krävs det några. Hann även med ett styrkepass innan jobbet, rygg å biceps stod på schemat. Tyvärr var jag idag på gymmet vid fel tidpunkt, vilket ledde till ett stort irritationsmoment, gymmet kryllade av pensionärer som tog upp en massa plats höll på att bli tokig! Det är verkligen jätte bra att de vill träna och hålla igång men inte när jag är där då är de bara ivägen. De har ju hela dagen på sig att träna så de strosar liksom bara runt, sätter i en maskin, tar en bänk, kör lite tar sedan kaffepaus för att snacka lite med varandra. Aaahhh jag blir tokig…..herregud! Där var jag och försökte träna lite själv, försökte ta i så mycket jag bara kan utan min träningspartner, med alla pensionärer irrandes omkring mig. Inte det lättaste att fokusera på sin egen träning men jag tycker att jag lyckades fokusera rätt så bra ändå.
Jobbet idag var helt hysteriskt. Jobbar som sagt med dementa människor som inte alltid förstår varför de är där, vissa tror bara att de är på besök och ska få åka hem medan andra pratar väldigt mycket om sina föräldrar, hur längesen det var de såg dem osv. Idag hade de haft det körigt redan från morgonen en utav de boende hade levt rulla hela natten och fortsatte sedan under dagen och tyvärr ända in på kvällen så det blev ingen lugn kväll idag inte men det gjorde inte så mycket det fick tiden att gå relativt snabbt. Men det var jäkligt skönt att få komma hem och bara slappa framför TV:n.
Nu på kvällen kom även min älskling till Karlstad, vi ska fira midsommar tillsammans men vi har inte planerat något än så vi får se vad som händer, beror mycket på hur vädret ser ut i morgon.
onsdag, juni 20, 2007
Upp och hoppa ;-)
Ja då var det dags igen, 03.20 ringde klockan och det var dags att kliva upp ur sängen och göra sig iordning för att ge sig ut på en, förhoppningsvis härlig, morgonpromenad. Har hittat en sträcka som jag tycker fungerar alldeles utmärkt, försöker varje gång att gå lite längre men hur jag än går så stannar klockan på ungefär samma tid. Bestämde mig för att försöka gå lite längre idag tyvärr lyckades jag inte med att göra den längre, snarare tvärtom så gjorde jag den kortare. Eller så kanske sträckan är längre men att det är jag som har fått upp ett grymt tempo, vi får hoppas på att det är på detta sätt ;-) Rundan tog mig, idag, 85 minuter med mina vikter på. För första gången hade jag lagomt med kläder på mig vilket gjorde att jag inte var allt för svettig när jag kom hem. Började min promenad ganska lugnt för väcka kroppen kände mig lite stel men efter en stund så kändes kroppen pigg, värmen började komma, så jag ökade tempot och fick därmed upp pulsen en aning.
Behövde heller inte stressa idag, som tidigare mornar, för att hinna i tid till jobbet utan jag kunde ta det lugnt, åt min frukost i lugn och ro, softade lite framför nyhetsmorgon innan jag cyklade iväg, 06.45, till jobbet. Bara två dagar kvar på jobbet innan jag blir tre ledig och min älskling kommer hit, ska bli så himla skönt att få träffa honom igen, kramas å pussas lite med honomJ Känns som en evighet sen jag lämnade Lund men det är bara ca 2 veckor sedan jag kom hit till Karlstad. Tiden har verkligen gått himla fort nästan lite för fort hinner liksom inte med allt som jag skulle vilja hinna.
Mamma ringde mig på morgonen innan jag hade cyklat iväg till jobbet för att berätta att min lillebror låg på sjukhuset i Norge. Han hade fått åka in på grund av att han hade grymma smärtor i magen, troligtvis blindtarmsinflammation. Det sista jag hörde var att han skulle in på operation sedan dess har jag inte hört något. Hoppas bara på att allt har gått bra och att det inte är något allvarligt.
Efter jobbet bar det raka vägen ner till gymmet för att köra bröst, axlar, triceps å mage. F-n vad svårt det är att köra själv man kan inte ta ut sig på samma sätt som man kan göra när man är två. Saknar min träningspartner ska bli skönt att få träna med honom igen. Körde fyra övningar på vardera muskelgruppen, relativt tunga övningar så jag är nöjd men hade jag haft någon att träna med hade det blivit betydligt bättre men men bara att göra det bästa utav situationen. Cyklade hem för att hinna ladda inför nästa pass, Dansaerobic, tyvärr var inte passet så roligt som jag hade hoppats på, men det gick bra.
Nu ska jag ta det lugnt en stund innan det är dags för sängen, inte än men det är nog inte långt undan med tanke på när jag klev upp i morse.
Behövde heller inte stressa idag, som tidigare mornar, för att hinna i tid till jobbet utan jag kunde ta det lugnt, åt min frukost i lugn och ro, softade lite framför nyhetsmorgon innan jag cyklade iväg, 06.45, till jobbet. Bara två dagar kvar på jobbet innan jag blir tre ledig och min älskling kommer hit, ska bli så himla skönt att få träffa honom igen, kramas å pussas lite med honomJ Känns som en evighet sen jag lämnade Lund men det är bara ca 2 veckor sedan jag kom hit till Karlstad. Tiden har verkligen gått himla fort nästan lite för fort hinner liksom inte med allt som jag skulle vilja hinna.
Mamma ringde mig på morgonen innan jag hade cyklat iväg till jobbet för att berätta att min lillebror låg på sjukhuset i Norge. Han hade fått åka in på grund av att han hade grymma smärtor i magen, troligtvis blindtarmsinflammation. Det sista jag hörde var att han skulle in på operation sedan dess har jag inte hört något. Hoppas bara på att allt har gått bra och att det inte är något allvarligt.
Efter jobbet bar det raka vägen ner till gymmet för att köra bröst, axlar, triceps å mage. F-n vad svårt det är att köra själv man kan inte ta ut sig på samma sätt som man kan göra när man är två. Saknar min träningspartner ska bli skönt att få träna med honom igen. Körde fyra övningar på vardera muskelgruppen, relativt tunga övningar så jag är nöjd men hade jag haft någon att träna med hade det blivit betydligt bättre men men bara att göra det bästa utav situationen. Cyklade hem för att hinna ladda inför nästa pass, Dansaerobic, tyvärr var inte passet så roligt som jag hade hoppats på, men det gick bra.
Nu ska jag ta det lugnt en stund innan det är dags för sängen, inte än men det är nog inte långt undan med tanke på när jag klev upp i morse.
tisdag, juni 19, 2007
Mår inget vidare!
Blev ingen morgonpromenad idag, kände inte för det. Sov nästan ingenting i natt på grund av mitt extremt långa, allvarliga, samtal med min sambo på kvällen. Vi pratade om att jag inte trivs särskilt bra i Lund, har inte gjort det på hela tiden, och på grund av detta är jag väldigt ofta grinig och lätt irriterad, vilket jag tar ut mot min sambo som absolut inte förtjänar det. Enda orsaken till att jag tar ut det på honom är för att han finns där och det är definitivt inte schyst, ett problem som jag har som jag behöver jobba på. Som jag skrev igår så känner jag mig betydligt gladare och känner att jag verkligen trivs här i Karlstad, men vet att vi inte kan bo här i Karlstad just nu, det finns nämligen inga jobb som lockar min sambo han vill ha utmaningar och känna att han kan, att det finns, en chans för honom att utvecklas. Lite svårt i Karlstad, det är en för liten stad för att det ska finnas större företag här som kan erbjuda honom detta.
Pratade även om några andra alternativ, blanda annat om att flytta till en annan stad men problemet kommer ju att kvarstå, att jag saknar mina vänner. Pratade om att flytta isär och bli särbos men det är inget alternativ som lockar mig. Jag flippade ur när han berättade att han skulle vara borta några dagar i veckan för att plugga i Örebro. Jag var dö säker på att vi skulle bryta upp redan då. Kommer verkligen ihåg hur jag tjatade om att det inte skulle fungera, men det gjorde det. Skulle eventuellt kunna tänka mig att överväga det om vi i alla fall bodde i samma stad men det gör vi inte, 52 mil emellan oss. I och med särbos snacket kom vi även in på om vi skulle gå skilda vägar, det vill jag verkligen inte, älskar honom på tok för mycket för att ens kunna överväga det, men känner mig samtidigt osäker på honom. Tror absolut inte att han skulle vara otrogen mot mig, min osäkerhet sitter i att han har väldigt svårt för att säga att han älskar mig, ofta är det jag som säger det först och han svara med ”och jag dig”, eller om vi pratat med varandra i telefonen så är det oftast jag som säger exempelvis ”puss puss” naturligtvis säger han det tillbaka men jag vill att han ska kunna säga det först någon gång. Är väl medveten om att detta är småpotatis men jag kan verkligen inte hjälpa det. Är väl medveten om att stora delar av ”mitt problem” sitter hos mig själv och inte hos min sambo och att detta är något som jag måste jobba på men vet inte riktigt hur. Hur kan jag/vi jobba på detta? Är verkligen något som vi behöver jobba på tillsammans. Min sambo måste få mig att känna mig älskad av honom, och själv så måste jag börja att ”lita” på honom, lita på att han verkligen älskar mig. Just nu så går jag mest omkring och tänker/tror att han kommer att göra slut med mig vilket är grymt jobbigt. Hoppas verkligen att vi kan lösa detta på något sätt men jag vet verkligen inte hur, önskar att jag visste det. Han är en helt underbart person, snygg, sexig, snäll och har en grym personlighet. Han får mig ofta att skratta, jag trivs väldigt bra i hans sällskap, han får mig att känna mig trygg och säker. Varför kan jag då inte känna mig älskad av honom. Vad är det för fel på mig!?
Va på jobbet idag, tråkigt, inte så länge som det stod på mitt schema skulle nämligen fixa min medecindelegation. Var inga problem har gjort detta ett X antal gånger tidigare så det var lugnt. Tyvärr har de ändrat lite på rutinerna, nu är man tvungen att gå en ”kurs” på tre timmar för att få den, tidigare har det bara varit att gå till sköterskan och få det avklarat på ca en timme men inte nu längre.
Åkte direkt till gymmet efteråt visste inte vad jag skulle köra blev ju ingen styrka igår så jag kände att det borde ha blivit det men det blev box och det ångrade jag hårt efteråt. Jäklar vilken skillnad på pass, det Boxpass jag kör i Lund är så oerhört mycket bättre, detta var riktigt dåligt så det lär jag inte köra mera. Tråkigt eftersom som att jag verkligen gillar Box men jag får vänta tills jag kommer tillbaka, om jag åker tillbaka, ner till Lund.
Annars tog jag det bara lugnt.
Pratade även om några andra alternativ, blanda annat om att flytta till en annan stad men problemet kommer ju att kvarstå, att jag saknar mina vänner. Pratade om att flytta isär och bli särbos men det är inget alternativ som lockar mig. Jag flippade ur när han berättade att han skulle vara borta några dagar i veckan för att plugga i Örebro. Jag var dö säker på att vi skulle bryta upp redan då. Kommer verkligen ihåg hur jag tjatade om att det inte skulle fungera, men det gjorde det. Skulle eventuellt kunna tänka mig att överväga det om vi i alla fall bodde i samma stad men det gör vi inte, 52 mil emellan oss. I och med särbos snacket kom vi även in på om vi skulle gå skilda vägar, det vill jag verkligen inte, älskar honom på tok för mycket för att ens kunna överväga det, men känner mig samtidigt osäker på honom. Tror absolut inte att han skulle vara otrogen mot mig, min osäkerhet sitter i att han har väldigt svårt för att säga att han älskar mig, ofta är det jag som säger det först och han svara med ”och jag dig”, eller om vi pratat med varandra i telefonen så är det oftast jag som säger exempelvis ”puss puss” naturligtvis säger han det tillbaka men jag vill att han ska kunna säga det först någon gång. Är väl medveten om att detta är småpotatis men jag kan verkligen inte hjälpa det. Är väl medveten om att stora delar av ”mitt problem” sitter hos mig själv och inte hos min sambo och att detta är något som jag måste jobba på men vet inte riktigt hur. Hur kan jag/vi jobba på detta? Är verkligen något som vi behöver jobba på tillsammans. Min sambo måste få mig att känna mig älskad av honom, och själv så måste jag börja att ”lita” på honom, lita på att han verkligen älskar mig. Just nu så går jag mest omkring och tänker/tror att han kommer att göra slut med mig vilket är grymt jobbigt. Hoppas verkligen att vi kan lösa detta på något sätt men jag vet verkligen inte hur, önskar att jag visste det. Han är en helt underbart person, snygg, sexig, snäll och har en grym personlighet. Han får mig ofta att skratta, jag trivs väldigt bra i hans sällskap, han får mig att känna mig trygg och säker. Varför kan jag då inte känna mig älskad av honom. Vad är det för fel på mig!?
Va på jobbet idag, tråkigt, inte så länge som det stod på mitt schema skulle nämligen fixa min medecindelegation. Var inga problem har gjort detta ett X antal gånger tidigare så det var lugnt. Tyvärr har de ändrat lite på rutinerna, nu är man tvungen att gå en ”kurs” på tre timmar för att få den, tidigare har det bara varit att gå till sköterskan och få det avklarat på ca en timme men inte nu längre.
Åkte direkt till gymmet efteråt visste inte vad jag skulle köra blev ju ingen styrka igår så jag kände att det borde ha blivit det men det blev box och det ångrade jag hårt efteråt. Jäklar vilken skillnad på pass, det Boxpass jag kör i Lund är så oerhört mycket bättre, detta var riktigt dåligt så det lär jag inte köra mera. Tråkigt eftersom som att jag verkligen gillar Box men jag får vänta tills jag kommer tillbaka, om jag åker tillbaka, ner till Lund.
Annars tog jag det bara lugnt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)